L.

Jag är ingen talare - sägs ofta.
Men jag, jag är ingen skrivare.
Men för att stackars lilla handikappade Philippa ska ha något att fördriva tiden med, kan jag tänka mig att ändå skriva lite omvad som hänt, händer och kommer hända.

Denna vecka, liksom alla andra, har sitt slut. Tack och lov. Den har varit en ren pina. Ur typ alla perspektiv.
Fast helgen har varit ett av det bästa! Fredagskvällen spenderades tillsammans med Johanna och Caroline på en av broarna längs Seine, med blickarna mot ett sprakande Eiffeltorn. Promenad till Maraiskvarteren där det var väldigt lungt för att vara fredagkväll. Tåget togs hem till Johannas lilla stúga i Puteaux. Lördagen blev, intressant. Ännu en stadsvandring med Linnea, mötte upp Johanna och Caroline. Hittade mitt livs affärer! Senare på+ kvällen kom Johanna för att joina mig och Zaida vid middagsbordet. Ännu lite senare bar det av till Champs Elysees där vi sammanstrålade med Carro och Linnea (varför Jenny knappt nämns är för att hennes syster varit i Paris över helgen).

Idag (söndag) har varit en dag i hästens tecken - i sanning. Tillsammans med Johanna och en packe picnic tog jag metron till Porte d'Auteuil. Där det varje söndag satsas stora summor på galopphästar. I regn blandat solsken satt vi (dvs jag, Johanna, Jenny, Caroline, Linnea och Josefin (jennys syster)) och lyssnade till signaturmelodin för Pirates of Caribbean och hejade på hästen som vann. Idag var det ingen som dog - men några ramlade av. Strax innan 16tiden bar vi oss till metron. Josefin skulle tillbaka till regniga sverige, jenny och linnea skulle till bois colombe, carro och johanna åkte hem till sig (typ i puteaux). Jag åkte med min kära dator till crep o suk - där allt tema = häst.

Nästa vecka har vi lyckligtvis inte så dödligt mycket att stå i. Underbart. Dessutom är vi lediga på fredag. Yeepeekai-ey!

Imorrn fyller Axel år - grattis! Han ska fira det..och jag kommer inte vara hemma.. det suger så hårt som det bara kan göra. .. Men grattis i alla fall!

...och igår flyttade linnea tillbaka till familjen och huset i Colombe. Efter att vi lämnat hennes väskor begav vi oss till Châlet och storshoppade deluxe (så mycket som gick för det lilla jag skrapat ihop). Hittade varsin hoodie & jag en grym klocka. Satte oss vid en fontän och kollade på roliga/fula/snygga/tråkiga/galna/vilsna människor som spatserade runtom. Vid 16tiden tog vi farväl och åkte hem, för första gången denna vecka åt skilda håll.
Lägenheten var tom och ensam när jag kom hem - och jag var rastlös. Så i min nya tröja och klocka tog jag mig ut på en promenad i krokarna (har hittat en ny väg till Seine, egentligen inte så svårt eftersom den i princip ligger som en vallgrav runt dela mitt arrondissment). På min väg hittade jag en klockbutik, som hade årets i särklass snyggaste klocka från D&G. Den ska en vacker dag bli min. Zaida var på nått spektakel ikväll så Scrubs fick bli mitt kompani under middagen.

Idag har varit något av en normal söndag; städa rummet & plugga. Men plugga ska jag göras...sen. Nu är jag fullt upptagen med att uträtta alla viktiga behov som kräver en internet uppkoppling. Därför sitter jag i en ny del (som jag upptäckte på min upptäcksfärd igår) av Parc Andre-Citroën.  När jag kom hit var det ljummet och mulet. Nu är det kallt, snart blött och jättemulet - och som pricken över i:et håller mitt batteri på att kola. Med andra ord ska jag snart dra mig hemåt. Har skypat med hela familjen, sånär som på Robert. Tyvärr fungerade inte min kamera, men det gjorde deras. Lucky me. Nu är det jättekallt.
Och imorrn börjar skolan, dock utan alla fransmän/-syskor. De har lov en vecka till. Så det blir lite ändrat i vardagen; 
1. vi måse gå in genom en annan grind (som jag fört måste hitta till)
2. Matsalen är stängd, vilket bidrar till att skolan måste ge oss jämlik summa (dvs 6,5?) så att vi kan äta lunch på stan.
3. Inga klädkoder måste hållas!

Nästa vecka är det dessutom "Afrikanska veckan här i Paris. För att uppmärksamma detta ska vi åka till de afrikanska kvarteren & tydligen göra lite annat "afrikanskt". Gud vet vad skolan kan få för sig.
Eftersom det är söndag och allting är stängt så måste den frnskabefolkningen  roa si på nnat sätt. De gör de genom att springa kors och tvärs genom hela parken. Jag hade med stor sannolikhet kunnat vara en av dem, om det inte hade varit för att jag har annat att roa mig med.  Det är jättekul att kolla hur olika alla springer, ca 10% ser ut att njuta av löpningen, 45% verkar tycka att det är en ren plåga och resterande del bör lära sig hur man springer - samt skillnaden på intervallträning och intervallträning. Hursomhelst, man kan inte begära allt av Parisarna. Nej, nu regnar det. Och varken min dator eller min tröja är särskilt vattentäta.
  - linnea & jenny på frulle hos mig.

ett urval av vad som hänt & gjorts under veckans gång. (bilderna blir större när du klickar på dem)