L.

Jag är ingen talare - sägs ofta.
Men jag, jag är ingen skrivare.
Men för att stackars lilla handikappade Philippa ska ha något att fördriva tiden med, kan jag tänka mig att ändå skriva lite omvad som hänt, händer och kommer hända.

Denna vecka, liksom alla andra, har sitt slut. Tack och lov. Den har varit en ren pina. Ur typ alla perspektiv.
Fast helgen har varit ett av det bästa! Fredagskvällen spenderades tillsammans med Johanna och Caroline på en av broarna längs Seine, med blickarna mot ett sprakande Eiffeltorn. Promenad till Maraiskvarteren där det var väldigt lungt för att vara fredagkväll. Tåget togs hem till Johannas lilla stúga i Puteaux. Lördagen blev, intressant. Ännu en stadsvandring med Linnea, mötte upp Johanna och Caroline. Hittade mitt livs affärer! Senare på+ kvällen kom Johanna för att joina mig och Zaida vid middagsbordet. Ännu lite senare bar det av till Champs Elysees där vi sammanstrålade med Carro och Linnea (varför Jenny knappt nämns är för att hennes syster varit i Paris över helgen).

Idag (söndag) har varit en dag i hästens tecken - i sanning. Tillsammans med Johanna och en packe picnic tog jag metron till Porte d'Auteuil. Där det varje söndag satsas stora summor på galopphästar. I regn blandat solsken satt vi (dvs jag, Johanna, Jenny, Caroline, Linnea och Josefin (jennys syster)) och lyssnade till signaturmelodin för Pirates of Caribbean och hejade på hästen som vann. Idag var det ingen som dog - men några ramlade av. Strax innan 16tiden bar vi oss till metron. Josefin skulle tillbaka till regniga sverige, jenny och linnea skulle till bois colombe, carro och johanna åkte hem till sig (typ i puteaux). Jag åkte med min kära dator till crep o suk - där allt tema = häst.

Nästa vecka har vi lyckligtvis inte så dödligt mycket att stå i. Underbart. Dessutom är vi lediga på fredag. Yeepeekai-ey!

Imorrn fyller Axel år - grattis! Han ska fira det..och jag kommer inte vara hemma.. det suger så hårt som det bara kan göra. .. Men grattis i alla fall!