minne

- Den började pipa 20.03 igår! Väckte minstingen!
- Blev dom sura?
- Mamman lackade typ men sa ingenting direkt till mig...

Så många minnen, bilder, händelser, konversationer och så mycket kärlek som nyss strålade förbi i mitt huvud, finns inte att sätta siffror på. Att en enda dialog kan väcka så mycket till liv.

Det gamla svettiga klassrummet, de förfärliga trapporna, lektionstimmarna vi genomlidit och signalen vi alltid väntade på. Allt är nu bara minnen och historia - eller rättare sagt berättelser. (För vad är det för skillnad egentligen?).


Åååh, kärlek och avsaknad till d e n staden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0